tisdag 18 juli 2017

Klassamhället

» Många sopor

Soptunna
Sopåkarnas strejk i Stockholm i protest mot att ett företag i ekonomisk kris vill sänka deras löner och försämra deras arbetsvillkor har fått igång en hel del debatter. I Aftonbladet i dag fortsätter folkpa... f'låt liberalen Birgitta Ohlsson sin valkampanj för att bli ny partiledare för Liberalerna och ge Jan Björklund sparken. Birgitta Ohlsson tycker uppenbarligen att sopåkarna har på tok för höga löner och gör jämförelser med löner inom vård, skola och omsorg i typiska "kvinnoyrken". Visst har hon rätt i att yrken inom offentlig verksamhet med traditionellt främst kvinnlig personal har för låga löner. Dom blir dock inte högre av att sopåkarna tvingas till lägre löner. Jag kan inte heller se att hon jämför med sin egen lön som riksdagsledamot, som ju ligger långt över vad en sopåkare tjänar. Inte heller har hon gjort några jämförelser med traditionellt manliga jobb inom offentlig verksamhet i vård, skola och omsorg. Är skillnaden mellan läkarens lön och undersköterskans lön rimlig? Är skillnaden i lön mellan skolchefen och förskolläraren rimlig? Är skillnaden i lön mellan bankdirektören och sjuksköterskan rimlig? Fast några sådana jämförelser gör inte liberalen Birgitta Ohlsson. Inte heller moderaten Christofer Fjellner gör några sådana jämförelser. Eller kanske mellan sin egen lön som EU-parlamentariker (inklusive alla övriga "ersättningar" som betalas ut till EU-Parlamentariker) när han ska kritisera sopåkarnas strejk. Han verkar istället tycka att det är fullt rimligt att ett företag på konkursens brant lämnar ett för lågt anbud och sedan tycker att det kan personalen som gör jobbet betala genom lägre löner. Samma åsikt verkar en annan liberal, Anna Starbrink, ha. Det är viktigare att kritisera sopåkarnas metoder för att få behålla sina löner än arbetsköparens metoder för att driva igenom lönesänkningar.

Liberalerna får fingret
Jag ber om ursäkt för att jag har så svårt för att lära mig att Folkpartiet bytt namn till Liberalerna. Jag har fortfarande inte riktigt förstått tanken bakom. Det gör dock inget eftersom jag inte skulle kunna tänka mig att rösta på ett sådant parti. Liberalerna - partiet med potens? I det här fallet blir det fingret istället.

Jag tar för givet att Birgitta Ohlsson, Christofer Fjellner och Anna Starbrink gärna tar jobb som sopåkare, med de löner och arbetsvillkor som arbetsgivaren vill ska gälla, när deras egen nuvarande politiska karriär är slut. Det är nog ett ganska behagfullt arbete att slita med våra soptunnor i vidriga soprum medan regnet vräker ner och blåsten går rakt igenom alla kläder vi har på oss.

Nä, kära Birgitta, Christofer och Anna, det är inte sopåkarna som har för höga löner och för bra arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är istället stora delar av personalen inom vården, skolan och omsorgen som har på tok för låga löner. Birgitta Ohlsson har i sin debattartikel ännu en lösning på denna orättvisa? Halva hennes debattartikel handlar nämligen om protester mot skattehöjningar. Pengar som kan användas till att höja lönerna inom vård, skola och omsorg. Förslag på någon annan inkomstförstärkning för samhället att betala högre löner med kommer inte Birgitta Ohlsson med. Inte heller besparingar som kan betala de höjda lönerna. Möjligen då lägre löner till sopåkare alltså.

Nä, kära Birgitta, Christofer och Anna. Det är nog så att de som tjänar riktigt mycket (alltså ännu mer än sopåkare till och med) får nog acceptera att bidra mer till vårt samhälle. Det är inte rimligt att Sverige fortsätter att vara ett paradis för miljardärer och människor med mångmiljoninkomster. För det är faktiskt Sverige i dag. Vi är ett av få länder i världen som varken beskattar förmögenheter, fastigheter eller arv. Vi har enormt förmånliga regler för skatteavdrag. Istället subventionerar vi miljonärernas liv genom ROT- och RUT-bidrag.

Svenska mynt
Samhället behöver mera pengar. Så är det helt enkelt. Borgerliga politiker är ofta bra på att föreslå ökade utgifter. Just nu ska militären få mycket mer pengar, polisen ska få mycket mer pengar för att ta några exempel. Ökade utgifter som uppenbarligen ska betalas genom att skatter sänks ytterligare... Dvs återigen ökade underskott och växande skulder. För sänkta löner till sopåkarna räcker inte långt. Dom hamnar ändå bara för att rädda det norska sopbolaget Reno Norden.

För övrigt vill jag poängtera att jag inte tillhör de populister som generellt tycker att politiker i Sverige har för höga inkomster. Istället får jag ofta försvara politikerlöner. Att jobba som folkvald politiker på heltid är inte ett 40-timmars jobb. Det ställer mycket högre krav. Snarare är man nästan aldrig ledig. Ständigt under medias lupp och ständigt kritiserad. Jämfört med "beslutsfattare" inom privat näringsliv har politiker inte generellt höga löner. Det stora problemet är istället att en hel del politiker har tappat kontakten med verkligheten och inte verkar medvetna om de villkor "vanligt folk" lever under. Eller vill dom kanske bara inte erkänna?

Inga kommentarer: