Om stora och små problem

» Säg Nej till Tillfälliga Uppehållstillstånd

Bland annat Moderaterna under Anna Kinberg Batra vill införa ett system i Sverige med Tillfälliga uppehållstillstånd. Ett bevis för att Moderater ofta pratar utan att tänka efter före. I en ideal värld lägger vi oss inte i om jag flyttar från Kiruna till Åstorp eller om jag flyttar från Bagdad till Åstorp. Nu lever vi ju inte i denna ideala värld vilket gör att ett sådant system inte skulle fungera i praktiken. Att införa ett system där man talar om för någon att du får lova att bo i Sverige - några år. Sedan kanske vi skickar tillbaka dig igen. Efter kanske 3-4 år när hen lärt sig svenska, skaffat vänner osv så meddelar vi att nu är det slut, du ska flytta tillbaka. Ut med dig! Det är inte värdigt ett civiliserat samhälle. Att jag funderar över detta är eftersom jag precis deltagit i att skicka hem en man till sitt hemland efter att ha vistats 8 år i Sverige. Pratar bra svenska och vet precis hur det svenska samhället fungerar. Att införa ett system där denna typ av behandling är en planerad del av systemet är inhumant - och ett ganska typiskt moderat sätt att fundera. Säg Nej till Tillfälliga uppehållstillstånd.

» Alan-effekten

Det går ganska fort. När svenska folket får se med egna ögon vad flyktingkatastrofen handlar om så minskar underlaget för de människofientliga och rasistiska Sverigedemokraterna. Enligt en undersökning gjord av Sifo har antalet svenskar som tycker att vi ska ta emot färre flyktingar märkbart minskat samtidigt som de som tycker att vi måste ta emot fler flyktingar märkbart ökat på kort tid sedan flyktingkatatrofen fått mer tydliga ansikten. Enligt Sifo är det mycket ovanligt att opinionen så märkbart förändras på så kort tid. Sedan finns naturligtvis sådana som den järnrörsbeväpnade Sverigedemokratiska politikern Kent Ekeroth som fortsätter att glädjas åt de flyktingar som dör på vägen och som hyllar den ungerska politiken. Det är en otrolig skam för den svenska demokratin att denna representeras av en man som Kent Ekeroth.

» Om att leva med migrän

Jag läste i Aftonbladet i går ett citat från professorn i internmedicin vid Lunds universitet, Lars Edvinsson:

- "Skillnaden är att du har migrän hela livet, inte som stroke, demens, infarkt, cancer etcetera bara mot slutet av livet."

Det handlade om oss 1,6 miljoner svenskar som lider av folksjukdomen migrän. Jag har mycket lindrig migrän. Det är många år sedan jag tvingades stanna hemma från mitt jobb pga migrän. Ibland är det kanske till och med min omgivning som lider mest när jag har ett anfall. Jag känner mycket starkt för de som kanske regelbundet tvingas ligga i en säng i ett mörkt rum överkänslig för både ljus och ljud. Jag har haft kortare tendenser i den riktningen och kan i viss mån föreställa mig hur det är att vara i den situationen regelbundet. För min del yttrar det hela sig oftast som en lätt malande huvudvärk som kanske pågår några timmar. Men inte värre än att receptfria värktabletter, och kanske lite vila eller en promenad i frisk luft, kan råda bot på det. Ofta föregås det av olika förvarningar som en form av "blixtar" i synfältet eller att jag kanske under någon minut mer eller mindre förlorar synen i ett "grått töcken" på i princip vänsterögat. Eller kanske ett kort anfall om fysisk eller "psykisk" yrsel under någon minut. Det går att leva med, och i allmänhet utan att ens stoppa i mig några piller. Och som sagt, kanske lider familjen mer än jag själv. Jag inbillar mig att jag nog inte är allt för trevlig alltid.

Jag har levt med det här sedan jag var barn. Då började det ofta med att jag inte kunde somna på kvällen och under natten kom huvudvärken och på morgonen kom kräkattackerna. Och sedan framåt förmiddagen var det hela över. Så småningom kom jag underfund med att mycket mörk choklad var inte lämpligt. Att knapra i sig en stor kaka mörk blockchoklad var en ganska säker metod att provocera fram en attack. 1989 besökte jag under några veckor Kina. Och en bydoktor där duttade några droppar från en mycket starkt luktande vätska i ansikten på mig, något som skulle vara bra mot migrän. Den omedelbara effekten var min allra första attack av att förlora synen på vänsterögat. En attack som varade flera minuter och gjorde mig totalt vettskrämd. Jag tror aldrig jag varit så vansinnigt livrädd i hela mitt liv. Sedan dess har den typen av attacker kommit regelbundet, samtidigt som jag tror att själva huvudvärken varit lindrigare. Kanske skulle jag fortsatt att använda den lilla glasflaskan som jag hade hunnit köpa för en spottstyver innan attacken kom? I dag är min största ilska att min hemorts privatiserade apotek inte längre har dom bästa receptfria värktabletterna i sortimentet längre. Dom får väl inte plats för alla skönhetsmedel, naturpreparat och hudvårdskrämer och annat som väl lönar sig bättre. Lyckligtvis finns det fortfarande kvar seriösa Apoteket AB på andra orter. Jag har samtidigt skurit ner förbrukningen rejält. Jag har för många år sedan varit i situationen att jag blivit tablettberoende. Ny pilla varje dag, till slut huvudvärk varje dag i ren abstinens. Jag tog mig ur, och vill inte in igen. Alltså är jag försiktig.

Men som sagt. Jag lider verkligen med er som har rejäla migränanfall regelbundet. Jag vill inte byta plats med er, och försöker tänka på detta när jag själv gnäller över mina lindriga anfall.